Är sociala medier ett hot mot demokratin? Tidskriften The Economist ställde denna fråga i sitt nummer i början av november. Frågan må vara provokativ, men är samtidigt högst relevant, inte minst ur tre perspektiv.
För det första gäller det global demokrati. Sociala medier har fungerat som en katalysator för demokratiska rörelser omkring i världen.
Arabvåren i början av 2010-talet och Maidanrevolutionen i Ukraina 2013-2014 använde Facebook och Twitter för att mobilisera frihetsrörelser och föra fram budskap.
I början förstod inte auktoritära regimer de sociala mediernas kraft. Det tog dock inte länge för dem att vakna till. Nuförtiden ser man ofta statligt trollande i diverse kriser. Samtidigt används modern teknologi för att lokalisera politiskt motstånd.
För det andra spelar sociala medier en viktig roll i etablerade demokratiska val. Kandidater har en ypperlig möjlighet att föra fram sitt budskap utan de traditionella mediernas filter och tolkningar. Samtidigt kan man debattera direkt med andra kandidater.
Det är dock inte enbart en dans på demokratiska rosor. Val i exempelvis USA och Frankrike har präglats av både interna och externa försök att påverka slutresultatet via sociala medier. Oftast gäller det distribution av felaktig information, eller det som vi kallar för trollande.
För det tredje gäller det informationsflödet. I dagens värld av massiva dataflöden har sociala mediaplatformer som Facebook, Twitter, Youtube och Instagram en viktig roll som filter.
En stor del av nyheterna vi ser kommer ofta via våra olika sociala medier. Vem kontrollerar dessa medier? Eller borde de överhuvudtaget bli kontrollerade? Och om, på vilket sätt? Vem har ansvar? Det finns inte entydiga svar.
Det har varit lätt att använda dessa enorma platformer för att distribuera felaktig information.
Under årens lopp har samhällen byggt juridiska instrument – som exempelvis ärekränkning – som kvalitetskontroll för traditionella medier. Liknande kvalitetskontroller i sociala medier fattas.
Det viktigaste är att vi, som konsumenter av information, lär oss att skilja på vad som är fakta och fiktion. Detta kommer att ta sin tid, inte minst på grund av att vi ofta reagerar snabbt – och emotionellt – på information som vi stöter på.
Jag är inte av den åsikten att sociala medier är ett hot mot demokratin, tvärtom. Samtidigt är det viktigt att förstå hur modern informationsteknologi påverkar våra demokratiska processer. Utan klara spelregler kan demokratin skadas.
