I have a problem! And if you are anything like me, so do you. You read less and less books, and surf more and more on social media and the Internet.

Take our bookshelves at home. I am proud of our over 4,000 books. No, I have not read all of them, but certainly a majority.

I try to keep up with modern literature of many different genres, much like I enjoy reading classics, novels, history, philosophy, sport, biographies, international relations, and science.

I am still able to keep up a pace of approximately one book every two weeks, but I feel that this is not enough. I crave for more. Many of the books that I read give me food for thought for this column, and if you fly Finnair regularly you will have seen references to them.

But, here is the thing. My reading is becoming more sporadic. I spend too much time surfing around on my iPad and smartphone. I click from subject to subject, check my Twitter, Instagram, Facebook, and Snapchat. Not to speak of my e-mail and text messages.

Modern communication channels are training my brain to read a paragraph or two and then move on to the next thing. Just clicking away. While writing this column I was texting with a friend and checked my social medias at least five times.

Neuroscientists have explained this phenomenon. We learn something new quickly and get a dopamine rush from it. A study with rats show that they prefer a dopamine fix over food and sex. We humans get the rush from e-mails and social media. Scary, but true.

Interestingly enough, studies show that surfing the web makes you more tired than intensive deep reading. Focusing hard for an hour is good for you and lack of time is just a poor excuse for not reading.

Essayist Charles Chu has calculated that we read about 400 words per minute. According to Chu it would take 420 hours to read about 200 books. That is a tad over one hour per day. Now I spend at least one hour exercising a day. And I probably spend more than that on social media or watching TV.

So, how about if we do something about it, together? I will try to implement a 1+1+1 hour rule for myself. That is, I will try to set aside one hour for reading books, one hour for exercising, and one hour for surfing social media per day.

My experiment begins on the first of September and ends exactly one year later. I will keep careful track of what I read and my aim will be to read 100 books. I have had an exercise journal since 2007, so nothing new there. Regulating social media might be a bit more difficult, but I will try.

Feel free to join me. I will post an update once a month on facebook.com/alexanderstubb and wrap it all up in a column a year from now.

Happy reading, happy exercising, and happy surfing.

Du vet den där känslan när någonting nytt börjar. Det är spännande. Lite fjärilar i magen. Adrenalin i blodet. Energinivåerna stiger. Man känner sig sådär nykär. Allt är nytt och härligt.

Den känslan har jag haft denna vecka. Efter 13 år som både EU-parlamentariker och minister började jag som Europeiska investeringsbankens (EIB) vicepresident i måndags.

Jo, jo jag vet att ett hopp från politiker till bankir inte låter värst sexigt, men jag tycker att det är det. Dessutom är Luxemburg en fin stad, och nu talar jag inte bara om cykelrutter.

EIB hör till en av världens bästa hemligheter inom den internationella finansvärlden. Alla känner till IMF, Europeiska centralbanken eller Världsbanken, men få vet att EIB är inte bara EU:s bank utan världens största multilaterala bank.

EIB grundades 1958. Banken ägs av EU:s 28 medlemsländer. Balansen (assets) är 600 miljarder euro och finansieringen kring 80 miljarder euro årligen. Byråer finns det i 40 länder och aktivitet i över 140 länder.

EIB brukar kallas för de goda nyheternas bank. Varför? Därför att banken fokuserar på att ge lån åt projekt i både den offentliga och privata sektorn. EIB prioriterar projekt som hjälper små och medelstora företag, klimat och miljö, innovationer och infrastruktur.

Det är inte fråga om små projekt. Av ungefär 650 projekt är medellånen 100 miljoner euro. Visst finns det mindre lån, men ofta är det fråga om större belopp. Tanken är att EIB lånar ut en tredjedel och att resten kommer från annat håll.

Sverige har också utnyttjat EIB. I till exempel klimatfågor har svenska företag och myndigheter fått över 3 miljarder i lån under åren 2012–2017. Bland annat Castellum och Vasakronan fick respektive 75 och 200 miljoner euro för att bygga nya energivänliga hus.

Största delen av lånen, hela 90 procent, delas ut inom EUländer. Resten hamnar utanför EU. EIB har till exempel en viktig roll i att bekämpa asylkrisen eller hjälpa med större infrastrukturprojekt i östra grannländer.

Det blir saker som jag känner till från förut – EU-institutioner har en dynamik jag blivit van vid under årens lopp. Samtidigt blir det mycket nytt: projekt, risker, finansiering och transaktioner. En nyfiken hjärna njuter av att lära sig nya saker.

Men, vad gör en glamourös bankir under sin första arbetsdag? Söker sig naturligvis till Ikea för skaffa allt det som en ny lägenhet behöver. I andan av varornas fria rörlighet så gör jag mina uppköp på andra sidan av gränsen, i Belgien.