Det finns två sätt att beskriva Finlands situation i början av 2016.
Det första sättet är pessimistiskt. Finlands ekonomi har inte vuxit på fyra år. Staten och kommunerna ökar sina skulder. Den politiska situationen är spänd.
Regeringen måste spara i offentlig service. Det blir en vinter och en vår med svåra beslut. Kinas och Rysslands ekonomi försvagas. Asylsituationen är svår. Finland lider av en apatisk stämning. Alla förändringsförslag möts av ett nej!
Det andra är optimistiskt. I år förväntas Finlands ekonomi växa med drygt 1 procent. De privata investeringarna förstärker tillväxten. Stora investeringsprojekt är i gång. Regeringen driver strukturella reformer med kraft.
Euroområdet växer. Den europeiska centralbankens expansiva penningpolitik och det låga oljepriset främjar tillväxt. Finlands strukturella konkurrenskraft är fortfarande jämförelsevis bra. Nya företag grundas.
De närmaste sex månaderna kommer att bli en kamp mellan pessimisterna och optimisterna. Regeringen står nämligen inför kolossala beslut som i grund och botten bestämmer Finlands riktning.
Själv är jag en optimist. Jag tror på en vändning. Samtidigt är jag en realist. Vändningen sker inte av sig själv, den måste genomföras.En vändning genomförs inte utan förändring. Och tyvärr är en förändring alltid svår.
I Finland håller vi på att förändra arbetsmarknaden, social- och hälsovården samt kommunalpolitiken, allt på en gång. Samtidigt minskar vi kommunernas uppgifter och driver igenom stora besparingar.
Dessa förändringar kommer att möta motstånd. Det är förståeligt att besparingar i offentlig service inte känns bra.
Oppositionen gör sitt jobb med att kritisera åtgärderna. Fackföreningarna vill behålla sin roll på arbetsmarknaden. Kommunerna omvärderar nya uppgifter.
Situationen är lik den vi hade i början på 1990-talet. Då vågade regeringarna driva igenom stora strukturella förändringar även när det fick till följd att populariteten sjönk.
En svår tid kräver modiga beslut och åtgärder. Ett nytt lyft kräver optimism och framtidtro.
Finland har båda.
Rune Westergård
14.01.2016 20.06Bra.Tänk att gå till en pessimistisk läkare, en som är säker på att du är obotligt sjuk. Den optimistiske läkaren däremot tror att det går att bota sjukdomen. Båda vill gärna visa att just deras diagnos är den rätta. Jag föredrar den optimistiske.