Om en vecka träffas EU-ledarna i Slovakiens huvudstad Bratislava. Det lär inte bli ett lätt möte. Mycket står på spel, inte minst EU:s framtid. Brexit, Trump, nationalism och popu-lism håller på att ta över. Så var det inte för drygt 25 år sedan. Har hoppet lett till förtvivlan?
1989 var det gamla Tjeckoslovakien hoppets symbol. Vaclav Havel ledde den fridfulla sammetsrevolutionen. Tjeckoslovakien blev Tjeckien och Slovakien. Bägge länderna blev demokratier och sökte EU-medlemskap.
Berlinmuren hade fallit, det kalla kriget var över, kommunismen dog ut, Sovjetunionen var i konkurs, privatiseringen och demokratiseringen av öst- och centraleuropa var i gång.
Francis Fukyama skrev en bok där han argumenterade att historien skulle ta slut, att alla 200 nationalstater skulle bli liberala demokratier med en marknadsekonomi.
Visst var många av oss ännu hoppfulla under den första hälften av 2000-talet. Det såg faktiskt bra ut. Världs handeln blomstrade, ekonomierna växte och globaliseringen hyllades av alla utom den extrema vänstern och högern. Hälften av världens länder kunde anses vara demokratiska.
Samtidigt var övergången svår. Krigen på Balkan, it-kraschen, 9/11, EU:s utvidgning och EU:s konstitution var inte lätta frågor. Men den stora bilden var klar – demokrati, marknadsekonomi, globalisering, frihandel och teknologi gynnar oss alla.
Allt detta känns just nu som ett minne blott. Terrordåd, asylkriser, låg ekonomisk tillväxt och arbetslöshet har lett till osäkerhet. Populister och nationalister vill stänga gränser, stoppa teknisk utveckling och skydda sin egen industri.
Mot denna bakgrund är toppmötet viktigt. Vilket budskap ger EU-ledarna? Blir det mera retorik i stil med: ”allt som är misslyckat kommer från Bryssel, allt som är lyckat är tack vare min regering”, ”flyktingar är ett problem, inte en lösning” eller ”nu är det dags att skydda nationella arbetsplatser genom att slopa frihandelsavtalet med USA”?
Själv hoppas jag att EU-ledarna har mod att försvara frihet, demokrati, marknadsekonomi och globalisering. Hela tanken med EU-samarbetet är baserad på fri rörlighet av människor, varor, tjänster och kapital.
Under de senaste 25 åren har de öst- och centraleuropeiska länderna vunnit mest på integration. Den ekonomiska tillväxten är mångfaldigt bättre än under kommunismen och levnadsstandarden är högre än någonsin. Ändå hör man protektionistiska och ofta nationalistiska uttalanden speciellt från Visegradländernas (Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien) ledare.
Att bekämpa nationalism och populism börjar med bra argument som försvarar demokrati och marknadsekonomi. Om vi vill undvika brexit och Trump måste EU-ledarna försvara det som är användbart och rätt. Ingen orsak till förtvivlan, det finns ännu hopp.
