I grund och botten är den europeiska unionen baserad på fyra mål: fred, säkerhet, stabilitet och välfärd.
För att nå målen har vi gemensamma institutioner och lagar som ser till att människor, varor, service och pengar kan röra sig fritt på vårt område. Frihet är en viktig del av EU:s DNA.
Efter de tragiska terrordåden i Paris har vi hört ett antal uttalanden om att människornas fria rörlighet inom EU borde begränsas. Det finns även sådana som vill slopa hela Schengenavtalet som ger oss möjligheten att resa i Europa utan gränskontroller.
Jag finner dessa uttalanden störande. Att begränsa frihet är exakt vad terroristerna vill. Deras attack är en attack mot våra värden, mot ett öppet, demokratiskt och liberalt samhälle. Att begränsa vår frihet är att medge förlust, att ge upp.
Det är absurt att skylla terrordåden på integrationen eller på fri rörlighet.
Före den europeiska unionen dödade vi européer varandra i miljontals. I snart sjuttio år har vi fått leva i relativ fred just på grund av att vi delat på vår suveränitet.
Lika absurt är det att skylla invandrare för terrordåden. Det är ju exakt denna terror som de asylsökande flyr ifrån.
Själv träffade jag en irakisk familj som betalade 1 000 dollar per person till IS för att komma ut ur staden Mosul,riskerade livet i en gummibåt över Medelhavet och vandrade till Finland.
Betyder detta att vi kan fortsätta som om ingenting har hänt? Absolut inte.
Det är självklart att säkerheten måste ökas i ett dylikt läge. Detta betyder tillfälliga gränsbevakningar och ett ökat samarbete mellan säkerhetsmyndigheterna. Schengenavtalet är baserat på ett gemensamt förtroende för att våra yttre gränser håller.
Problemet är att gränsen läcker.
Om den gränsen inte håller så tappar hela området förtroende, vilket leder till nationella lösningar, med allt vad det innebär av permanenta gränsbevakningar och stängsel.
Vi reagerade alla emotionellt på terrordådet i Paris. Det känns fel, helt sjukt. Oskyldiga människor dör. Attackerna slog hårt i vår vardag: på en fotbollsmatch, på restauranger och kaféer och på en konsert.
Samtidigt måste vi tänka rationellt och söka praktiska lösningar så att dessa attacker kan undvikas i framtiden.
En mångkulturell värld är inte en liberal dröm utan ett globalt faktum.
Frihet och säkerhet är som marknad och reglering, den ena fungerar inte utan den andra, båda behövs.
